Presentation av nya forskningsresultat:
Framtidssäkrat jordbruk
Stoppa global uppvärmning genom livsmedelssystemet!
Vår mat står för ca 1/3 av klimatutsläppen och utgör människans största klimatbelastning.
En större del av belastningen sker i andra länder, ”varannan tugga är importerad”.
Lantbrukets klimatbelastning skulle enligt forskningsresultaten kunna minska med 90% och samtidigt ge svensk självförsörjning av livsmedel.
Resultaten från de första två åren publicerades år 2022 i tidskriften Sustainability.
Ny rapport accepterad för publicering 2025 i tidskriften Annals of Agri-Bio Research. Så här sammanfattar författarna själva resultaten av studien:
Behovet av minskad klimatpåverkan inom jordbruket och det ökade intresset för självförsörjning av livsmedel i Sverige är den huvudsakliga bakgrunden till studien.
Studien undersökte om en omställning av det svenska jordbruket enligt principerna för Ekologiskt Kretsloppsjordbruk (ERA) kunde vara ett realistiskt alternativ för att uppnå bägge dessa problem, samt vad priset för den maten skulle bli. Fallstudier av 30 ERA-gårdar genomfördes.
Gårdarna uppvisar betydligt lägre klimatpåverkan jämfört med riksgenomsnittet, genom 75 % lägre råvaruinköp och 2 gånger större kolinlagring i marken på grund av mer vallodling.
En alternativ kost med mindre kött och mer spannmål, grönsaker och mejeriprodukter definierades. Två olika metoder användes för att matcha produktion och konsumtion.
Resultaten presenteras i scenarier där olika kombinationer av gårdarnas basproduktion skalas upp för en svensk befolkning på 10,5 miljoner invånare. Resultaten presenteras i kg producerad mark, hektar åkermark, CO2-ekvivalenter, kg kväveöverskott och produktionskostnader per capita.
Det visas att en minskning av klimatpåverkan med 80-95 % är möjlig, och att det ligger inom räckhåll för Sverige att vara självförsörjande på baslivsmedel baserat på den tillgängliga arealen åkermark genom att anta ekologiska återvinningsprinciper för jordbruk på ett liknande sätt som de studerade gårdarna. Kosten has.to dock förändras i en laktovegetarisk riktning. Produktionskostnaderna skulle vara något högre för de flesta produkter, men konsumenternas matkostnader kan bli lägre om de också ändrar kost.
Möjliga politiska styrmedel föreslås för att realisera dessa scenarier.
Författarna till studien:
dr Artur Granstedt, växtnäring och ekologiskt lantbruk
dr Olof Thomsson, miljösystemanalys
dr Lars Jonasson, lantbruksekonomi